Skriv ut denna sida
Varför cykla audax?
En fråga på Fredrikshofs forum: "Vad är det som gör audax kul? Lite nyfiken bara?"
Det är inte så lätt att svara på den frågan. Det handlar framförallt om varför man cyklar. 

En bekant sa nyligen att han cyklade Vätternrundan för att ha en morot för träningen. Ungefär som för länge sedan när man fick en karamell när man hade svalt en sked äcklig fiskleverolja. Tänk om man skulle börja tycka om fiskleveroljan och inte vilja ha karamellen? Andra skulle väl tro att man blivit konstig.

Men faktum är att en liten del av alla cyklister upptäcker en dag att de cyklar för att cykla. De cyklar inte för att träna för något annat, som t.ex. ett motionslopp eller tävling. De bara cyklar. Punkt slut.

De cyklar inte heller för att köra ifrån några andra eller för att samla plaketter eller medaljer. De bara cyklar.

De cyklar inte för att hålla sig i form, inte heller för att hålla vikten, utan bara för att cykla.

Kanske vill man också vara bland likasinnade, som har samma inställning till cykling. Det kan vara grannar eller kanske träningspolare som fått samma syn på cyklingen. Är man med i en klubb kan man söka efter en aktivitet som just går ut på att bara cykla. Att tillryggalägga distanser för nöjet att cykla.

Audax eller Randonneur? Eller både och?
Vår klubb Fredrikshof har sedan 20 år tillbaka randonneurcykling på programmet. Det innebär att man under våren cyklar en serie lopp med distanser på 200, 300, 400 och 600 km. Man bestämmer själv om man vill cykla med andra eller hålla sitt eget tempo. Dom flesta vill cykla tillsammans med andra, så det bildas spontana grupper.  Det går lättare, man hjälper varandra med farthållning och man tar pauser tillsammans.

Audax liknar randonneur, men skillnaden är att tempot är förutbestämt och att samtliga håller ihop i en enda grupp. Ingen behöver känna sig pressad att dra i vinden längst fram utan det är bara att hänga med. Som att åka buss ungefär.

Som deltagare i audax kan man helt koppla av när det gäller att hitta vägen eller fikaställen. Man kan till 100 procent ägna sig åt cykling i en takt som inte skall vara ansträngande. Efter några mil börjar man se sig omkring från sadeln och titta på allt man far förbi. Det blir en verklig avkoppling som varar i många timmar.

Nästan alla som åker med i våra audax-lopp är också randonneurer. Så det finns ingen anledning att tänka antingen eller, både och fungerar bra och ger variation. Ja, vi har t.o.m. haft elitcyklister som tyckt att audax är ett lämpligt sätt att bara koppla av på cykel.
 
 2004-11-23 Tell © Audax 22,5